Sitter man här i soffan igen och kollar nätet. Fastän jag lovat mig själv att inte ens slå på datorn, jag måste ju hinna träna innan jobbet och lite annat.

Kaffet står som vanligt bredvid mig i soffan och kommer säkerligen behöva torkas upp ur den samma när jag glömt bort att den står där och reser mig upp-splash! Nej, jag lär mig aldrig. I alla fall så har jag inte så mycket nytt att berätta utöver det gamla vanliga. Är fortfarande arg på livet.

Jag inser att det låter som att jag går runt och är en riktig bitterfitta, men faktum är att jag är glad och positiv till 85%. Det hör liksom till mitt yrke och det är nog tur detsmiley., för det är inge kul att gå runt hela tiden och sprida dålig stämning.

I lördags kom en av våra “vanliga” kunder ner på klubben. Jag servade honom hela kvällen, men när han skulle gå så kunde han inte hålla sig längre. Då ställer han min kollega mot väggen med frågan: “Varför är du alltid så dryg? Ett smile skulle ju vara bra då och då”. Den kommentaren var jävligt skön. Jag försökte stryka över med ett “Ja, vi är alla olika…”. Men… han har ju rätt! Vi JOBBAR med service, vi får betalt för det. Så fan vad rätt att ifrågasätta någon som inte sköter sitt jobb. Det borde vi göra oftare. Fram för öppenheten!

Jaja, nu ska jag iväg och träna, hämta paket, spela biljard och jobba sen.

Vi höres kanske snart igen – kanske!

Ciao!